E.4 Tekniken och framtidens arbetsliv

/i , /av

Lena Lid Falkman, Handelshögskolan i Stockholm

Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet

Kristina Palm, Karolinska institutet

Hur inverkar digitaliseringen på kommunalt anställdas arbetsliv?  Vad hindrar och vad underlättar för ett hållbart arbete i en framtida digital industri? Hur ser framtiden för kontoren ut?  

Det här diskuterar nio forskare i tre kapitel i boken ”Framtidens arbetsliv. Arbetsvillkor och arbetsmiljö” som kom 2022.   Utifrån sin forskning målar de upp utopier och dystopier i kommunerna, frågar om nya tekniksprång i industrin handlar om ”vargen kommer” eller ”Guds gåva till mänskligheten”, och diskuterar vad som händer med kontorsarbetares arbetsmiljö när allt färre går varje dag till sin fasta arbetsplats på kontoret.

Tre av författarna berättar om kärnfrågorna i de möjliga teknikframtiderna i kommunernas vård och omsorg, i industrin och på kontoren, och de diskuterar skillnader och likheter och vad man kan göra för att tillvarata teknikens möjligheter att förbättra arbetsmiljön.

E.3 Artificiell intelligens, automatisering och arbetsmiljö

/i , /av

Åsa Cajander, Uppsala universitet

Automatisering och system som använder artificiell intelligens (AI) kan bli både stöd och hinder. Ny teknik kan både minska och öka effektiviteten, både förbättra och försämra arbetsmiljön.   Det beror på hur man utformar och inför den.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan!

Detta är ett av budskapen i “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022), som är en kunskapssammanställning för Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

En av författarna är Åsa Cajander, som har forskat mycket om ny teknik i arbetslivet. Hon berättar om vad forskarna idag vet – och tror – om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och hon ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och användning av AI som främjar en god arbetsmiljö.

E.2 Virtuellt kontorsarbete

/i , /av

Cecilia Berlin, Chalmers

Maral Babapour Chafi, Chalmers

Du sätter på dig en utrustning framför ögonen och kliver in i ett annorlunda men konstgjort kontor, som du upplever som ”på riktigt”. Det erbjuder arbetssätt som gör att du kan röra på dig annorlunda och ta mer plats medan du arbetar, jämfört med att vara begränsad till en fysisk arbetsstation. Fungerar detta i praktiken? Vilka fördelar och nackdelar finns det?

Tekniken kallas för ”Virtual reality”, VR, och hittills är det mest datorspelsvärlden som använt och utvecklat den.  Kan man använda det också på jobbet, för att arbeta på nya sätt? Kan man för vissa uppgifter ersätta datorn med en ”informationsvägg”, som man hanterar med sina händer?

Cecilia Berlin och Maral Babapour Chafi forskar om en teknik som ännu inte är vanlig på arbetsplatser, och undersöker dess möjliga konsekvenser för arbetsmiljö och välbefinnande.  Hur påverkar tekniken hur människor beter sig, mår och presterar? Varför bestämmer de sig för att använda eller undvika tekniken? Kan nya risker ersätta gamla: VR-nacke istället för musarm? Vad händer med hur människor kan koncentrera sig, och kommunicera och samarbeta med andra?

E.1 Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv – på jobbet och hemma

/i , /av

Kristina Palm, Karlstads universitet

Med teknikens hjälp jobbar alltfler även hemma. Det kan göra det lättare att få ihop arbets- och familjeliv, och därmed minska stress. Men uppluckrade gränser mellan arbete och fritid kan också försvåra återhämtning och avkoppling.

Pandemitidens stora ”hemflyttning” av arbetet, som berörde cirka hälften av alla anställda, förstärkte den här utvecklingen.

Hur kan man använda den nya teknikens möjligheter på ett sätt som är hållbart för individen?

Kristina Palm beskriver olika strategier som individer har för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. Hon ger konkreta råd och rekommendationer, och presenterar checklistor på vad man ska tänka på.

D.2 Ledarskapsstilar som främjar välbefinnande

/i , /av

Anders Stenling, Umeå Universitet

Kan olika ledarbeteenden påverka arbetsmiljön? Går det att underlätta för hälsofrämjande ledarskap – och att motverka motsatsen?

”Ledarskapets betydelse för medarbetares välbefinnande och prestation” heter en kunskapssammanställning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap gav ut 2022.

Där framgår bland annat att det i stort sett aldrig handlar om chefer som individer är ”goda” eller ”onda”!  Istället handlar det om ledarbeteenden, och vilka organisatoriska förutsättningar som chefer har.

Om detta berättar Anders Stenling, en av författarna till kunskapssammanställningen, som tillhör en forskargrupp som i flera projekt har studerat konstruktiva ledarskapsbeteenden och deras motsatser.

Chefen kan genom sitt beteende främja god organisatorisk och social arbetsmiljö, och de anställdas välbefinnande och prestation!

D.1 Unga chefers arbete och arbetsmiljö

/i , /av

Christina Björklund, Stockholms universitet

Hanna Irehill, Umeå universitet

Hur kan man förbättra unga chefers förutsättningar i jobbet, så att fler vill fortsätta och färre vill lämna sina chefsjobb?  Vilka arbetsmiljöfaktorer underlättar för dem att gilla jobbet?

Dessa frågor har forskare i Umeå och Stockholm studerat i två projekt och de kommer med konkreta råd om vad som går att göra.

Det här ett område som många funderar på, eftersom mer än varannan ung chef, enligt en undersökning, funderar på att sluta. Ofta är det av skäl som har med arbetsmiljö och arbetsförhållanden att göra.

C.5 Skadligt bruk i arbetslivet

/i , /av

Kristina Sundqvist, Stockholms universitet

Skadligt bruk av alkohol och droger leder till ökad sjukfrånvaro, trötthet och minskad produktivitet – och berör även säkerheten på arbetsplatsen. Vad kan man göra?

Skadligt bruk är ett betydande hälsoproblem som orsakar försämrad arbetsförmåga på grund av skador och sjukdomar eller sociala problem.    Kristina Sundqvist leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som studerar vad hur man arbetsplatser kan arbeta förebygga att medarbetare utvecklar problem med alkohol och droger och vad arbetsplatser och chefer kan göra för att stötta och hjälpa medarbetare.

C.3 Friskfaktorer och arbetsmiljöarbetet

/i , /av

Charlotte Wiberg Wikholm, Suntarbetsliv

Cecilia Skeppar, Suntarbetsliv

Vad är friskfaktorer? Hur kan man komma igång och jobba med dem praktiskt, som en del av arbetsmiljöarbetet?

Föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, samspelar med ett antal friskfaktorerna. Föreskrifterna beskriver hur man ska undersöka arbetsmiljön på arbetsplatsen, medan friskfaktorerna visar hur en organisation ser ut när den fungerar väl.  Vi behöver både ett bra SAM och ett bra systematiskt friskfaktorarbete, att kunna bibehålla starka friskfaktorer, och utveckla mindre starka friskfaktorer.

Talarna berättar om detta, och om praktiska erfarenheter från arbetsplatser som arbetat med friskfaktorer.

C.2 Det hållbara arbetslivet måste börja högst upp

/i , /av

Caroline Lornudd, Mälardalens universitet

Vad betyder styrelsen i en privat eller offentlig verksamhet, för att förbättra arbetsmiljön? Vad behöver styrelsen göra för att ge goda förutsättningar för de anställda att göra ett bra jobb, med hälsan och arbetsglädjen i behåll?

Ett champagnetorn består av glas ställda ovanpå varandra. Genom att hälla i det översta glaset så att det flödar över, rinner nedåt champagnen nedåt och fyller alla andra glas. Den här ovanliga liknelsen använder Caroline Lornudd för att beskriva hur organisatoriska värden – olika styrsignaler – ” rinner” nedåt i en vanlig organisation, från den högsta ledningen.  Hon har studerat hur styrelser i verksamheter kan främja (eller motverka) ansträngningarna att skapa ett hållbart arbetsliv.

Caroline Lornudd menar att det är centralt att man inser att de flesta chefer och medarbetare för det mesta har mycket att göra, och måste de välja vad de satsar sin tid på. Det valet påverkas i hög grad av de styrsignaler som kommer med champagneglaset ovanför.

Hon tips om hur man kan styra och leda för att få ”ett sprudlande prestationsklimat” och en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

C.1 Stöd till chefer  för att hantera fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen - Arbetsplatsdialogen

/i , /av

Therese Eskilsson, Umeå universitet

Nathalie Robert Edgar, Prevent

Chefer ska förebygga ohälsa hos medarbetarna, och vid behov anpassa arbetet. Men hur gör man det? Hur ska man prata med anställda som inte mår bra? 

Vid Umeå universitet har Therese Eskilsson, utifrån sin forskning,  utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta.

I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har hon tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som har prövats på arbetsplatser.

Suntarbetsliv har också använt sig av en del av Therese Eskilssons forskningsresultat, i verktyget Prehabguiden.