B.6 Mer arbetsglädje med bättre kommunikation

/i , /av

Amy Hemviken, författare och föreläsare

Hur ska vi prata, mejla, mötas, fika och skämta för att få en god organisatorisk social arbetsmiljö – så att alla kan gilla jobbet?

Ami Hemviken talar om hur sättet vi kommunicerar på kan göra arbetsdagen roligare, snällare och mer produktiv – och förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Vad går att göra på organisatorisk nivå för att främja god kommunikation, och motverka riskfaktorer när det gäller kommunikation?

Hon har skrivit två böcker som berör dessa frågor: ”Le! Det är inte tanken som räknas. Om vikten av att ha kul på jobbet” och ”Nå in. Nå fram. Få igenom. Medveten kommunikation på jobbet.”

B.5 Återhämtning i arbetsvardagen

/i , /av

Lina Ejlertsson, konsult

Det är inte bara vila som ger oss återhämtning. Och även under arbetsdagen kan vi återhämta oss. Hur?

Det handlar bland annat om att försöka skapa variation i arbetet när det gäller tempo, uppgifter och plats där man arbetar.

En annan viktig faktor är arbetsgemenskapen: bra relationer mellan de anställda, ett samarbete som fungerar, och att man visar att man uppskattar varandra. Och arbetet behöver vara hanterbart, så att de anställda har kontroll över sin arbetssituation och möjligheter att påverka, och att reflektera och att hinna avsluta en uppgift innan de påbörjar nästa.

Om allt detta har Lina Ejlertsson skrivit i sin doktorsavhandling, och hon har på olika sätt medverkat i skilda verksamheters satsningar på att få till stånd återhämtning under arbetsvardagen.

B.2 Förebygg och hantera hot och våld

/i , /av

Alexander Tilly, psykolog

Hur kan vi på arbetsplatsen förebygga och hantera hot- och våldhändelser?

Alexander Tilly är författare till boken ”Förebygg hot och våld” och berättar om faktorer som ökar risken för hotfulla situationer, strategier för att förebygga och minska risker, och metoder för att hantera hotfulla situationer akut.

Han ger vetenskapliga perspektiv på aggressivitet och människor som hotar, och ger praktiska råd och verktyg när man måste ge negativa besked och upprätthålla viktiga principer och regler.

B.1 Mobbning

/i , /av

Stefan Blomberg, Arbets- och miljömedicin i Linköping

Ingen vill ha mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen! Men hur gör man för att förebygga detta? Och vad gör man när det uppstår sådana problem?

I Arbetsmiljöverkets förskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö står det att arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det. Arbetsgivaren ska också ha tydliga rutiner för vad man ska göra, om mobbning ändå inträffar.

Stefan Blomberg har under många år utrett mobbningsärenden, skrivit boken ”Mobbning på jobbet” och varit huvudförfattare till Mynaks riktlinjer inom område. Han berättar om mobbning ur både individens och organisationens perspektiv, och talar om vad man ska ha koll på för att tidigt upptäcka tendenser, om hur grogrunden kan se ut, och om beredskap för att ge ett bra stöd till dem som blir utsatta.

A.7 Arbetsredskap med exoskelett – kolla och prova på!

/i , /av

Sofie Jonsevall, Högskolan i Gävle

Mikael Wester, Bioservo

Kräftan har ett yttre skelett, ett exoskelett. Med en väst eller en handske kan du få ett yttre skelett, som gör dig starkare i arm och hand, och minskar belastningen.

Högskolan i Gävle har i ett EU-projekt arbetat med att låta mindre företag pröva olika typer av exoskelettvästar, och de har mätt effekter på muskelansträngning exempelvis vid arbete i axelhöjd, och ovanför huvudet

En typ av exoskeletthandskar förstärker greppet hos personer som tappat handmuskelstyrka. En annan typ förebygger skador genom att avlasta vid tungt eller monotont arbete.

På Gilla Jobbet kan du se och prova exoskelettväst och exoskeletthandskar.

A.6 Lär dig att falla rätt – kolla och prova på!

/i , /av

Julia Hamilton, Svenska Judoförbundet

Lär dig att falla rätt från låg höjd – i den verkliga verkligheten. Med hjälp av judoteknik. 

Svenska Judoförbundet har, med stöd av Afa Försäkring, utvecklat ett preventivt träningsprogram, Judo4Balance, som är ett verktyg för att förebygga risken för fallolyckor och fallskador på arbetsplatser.

Programmet kombinerar fysisk träning, som ger styrka och balans, med fallteknik. Redan ett fåtal pass ger mätbara effekter. Deltagarna minskar kända riskfaktorer för fallolyckor och får ökad fallkompetens. Här kan du kan se, och själva prova på, delar av Judo4Balance.

A.5 Byggbranschens säkerhetspark – kolla och prova på!

/i , /av

Björne Karlsson, Byggföretagen

Jarl Vitasp, Twinsite

Prova på att falla från hög höjd. Med hjälp av virtuell verklighet-teknik. Och kolla hur tunga saker blir när de ramlar ner. 

I Byggbranschens säkerhetspark, nära Arlanda, kan besökare från byggföretag praktisera säkerhet och reflektera kring beteende och attityder. Det ökar förståelsen för hur olika beteenden påverkar de beslut som man fattar på arbetsplatsen, individuellt och i grupp.

Säkerhetsparken samarbetar med ett utbildningsföretag som arbetar med utbildningar med virtual reality-teknik, som parkens besökare ska kunna testa på plats. Skaffa dig en bild av säkerhetsparken och VR som arbetsmiljöredskap.

A.4 Lär dig gerillaergonomins grunder!

/i , /av

Tommy Wilén, naprapat och ergonom   

Ergonomi handlar om att anpassa våra arbetsplatser utifrån vad våra kroppar och hjärnor mår bra av. Vi måste förstå hur våra kroppar fungerar. Vad är en musarm för något och hur funkar nackspärr och ryggskott? Vad är det som gör ont och varför?

Gerillaergonomi – det är att vi tar det som vi har till hands, och gör det bästa av situationen, oavsett var och hur vi jobbar. För att lyckas med det behöver vi, förutom kunskapen om kroppen, mod att våga gå vår egen väg. Mod att våga sitta lite fult och veta att våra kroppar inte går sönder av det, så länge som vi varierar. Mod att våga släpa fram våra strykbrädor och köra dem som ståbord en stund. Mod att föreslå ståmöten, planera in regelbundna promenader och byta arbetsställning ofta.

A.3 Handintensivt arbete och vibrationer

/i , /av

Peter Johansson, Arbets- och miljömedicin i Uppsala

Linda Rose, KTH, Stockholm

Handbelastningar som hela tiden återkommer i arbetet orsakar skador i händer och armar för många människor. Vibrationer spelar ofta en stor roll.  Hur kan man förebygga skador genom att tidigt upptäcka och åtgärda risker?

Exempel på jobb där det gäller att se upp med dessa risker är arbete med lokalvård, styckning i livsmedelsindustri och en del byggarbetsuppgifter.

Vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala tar de fram metoder för tt identifiera och riskbedöma handbelastande arbete, En checklista, en skattningsskala och en ny metod för att mäta muskelbelastning utvärderas just nu. Och vid KTH har de inom ramen för arbete med ett omfattande verktyg för att arbeta med ergonomi, Ramp, arbetat fram en del som handlar om handintensivt arbete.

A.2 Ljudarbetsmiljön går att förbättra

/i , /av

Sofie Fredriksson, Göteborgs universitet

Det är nödvändigt att förbättra ljudmiljön på många arbetsplatser där kommunikation mellan människor är en viktig del.

Buller kan orsaka många olika typer av hälsoproblem. Och det är går att göra något åt denna undervärderade arbetsmiljöfråga.

Det finns inte någon riktig gräns mellan hörselskadande och störande ljud – allt räknas som buller. På en del arbetsplatser finns det både ock.

Sofie Fredriksson studerar insatser och åtgärder för att sänka bullernivåerna i förskolan, men även förlossningsvård och andra arbetsplatser där anställda arbetar med människor, som restauranger och call-centers. Hon förmedlar grundläggande kunskaper om ljudarbetsmiljö, och berättar om insatser för att förbättra den.