C.5 Skadligt bruk i arbetslivet

/i , /av

Kristina Sundqvist, Stockholms universitet

Skadligt bruk av alkohol och droger leder till ökad sjukfrånvaro, trötthet och minskad produktivitet – och berör även säkerheten på arbetsplatsen. Vad kan man göra?

Skadligt bruk är ett betydande hälsoproblem som orsakar försämrad arbetsförmåga på grund av skador och sjukdomar eller sociala problem.    Kristina Sundqvist leder en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som studerar vad hur man arbetsplatser kan arbeta förebygga att medarbetare utvecklar problem med alkohol och droger och vad arbetsplatser och chefer kan göra för att stötta och hjälpa medarbetare.

C.3 Friskfaktorer och arbetsmiljöarbetet

/i , /av

Charlotte Wiberg Wikholm, Suntarbetsliv

Cecilia Skeppar, Suntarbetsliv

Vad är friskfaktorer? Hur kan man komma igång och jobba med dem praktiskt, som en del av arbetsmiljöarbetet?

Föreskrifterna om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), och om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, samspelar med ett antal friskfaktorerna. Föreskrifterna beskriver hur man ska undersöka arbetsmiljön på arbetsplatsen, medan friskfaktorerna visar hur en organisation ser ut när den fungerar väl.  Vi behöver både ett bra SAM och ett bra systematiskt friskfaktorarbete, att kunna bibehålla starka friskfaktorer, och utveckla mindre starka friskfaktorer.

Talarna berättar om detta, och om praktiska erfarenheter från arbetsplatser som arbetat med friskfaktorer.

C.2 Det hållbara arbetslivet måste börja högst upp

/i , /av

Caroline Lornudd, Mälardalens universitet

Vad betyder styrelsen i en privat eller offentlig verksamhet, för att förbättra arbetsmiljön? Vad behöver styrelsen göra för att ge goda förutsättningar för de anställda att göra ett bra jobb, med hälsan och arbetsglädjen i behåll?

Ett champagnetorn består av glas ställda ovanpå varandra. Genom att hälla i det översta glaset så att det flödar över, rinner nedåt champagnen nedåt och fyller alla andra glas. Den här ovanliga liknelsen använder Caroline Lornudd för att beskriva hur organisatoriska värden – olika styrsignaler – ” rinner” nedåt i en vanlig organisation, från den högsta ledningen.  Hon har studerat hur styrelser i verksamheter kan främja (eller motverka) ansträngningarna att skapa ett hållbart arbetsliv.

Caroline Lornudd menar att det är centralt att man inser att de flesta chefer och medarbetare för det mesta har mycket att göra, och måste de välja vad de satsar sin tid på. Det valet påverkas i hög grad av de styrsignaler som kommer med champagneglaset ovanför.

Hon tips om hur man kan styra och leda för att få ”ett sprudlande prestationsklimat” och en god organisatorisk och social arbetsmiljö.

C.1 Stöd till chefer  för att hantera fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen - Arbetsplatsdialogen

/i , /av

Therese Eskilsson, Umeå universitet

Nathalie Robert Edgar, Prevent

Chefer ska förebygga ohälsa hos medarbetarna, och vid behov anpassa arbetet. Men hur gör man det? Hur ska man prata med anställda som inte mår bra? 

Vid Umeå universitet har Therese Eskilsson, utifrån sin forskning,  utvecklat och prövat ett stöd för chefer: Arbetsplatsdialog för arbetsgivare (Ada). Det är en frågeguide som underlättar att ställa frågor för att få igång en dialog, såväl vid återgång till arbetet som för att förebygga sjukskrivning. Anpassning av arbetet är en viktig del i detta.

I samarbete med Prevent och arbetsmarknadens parter har hon tagit fram en digital version, Arbetsplatsdialogen, som har prövats på arbetsplatser.

Suntarbetsliv har också använt sig av en del av Therese Eskilssons forskningsresultat, i verktyget Prehabguiden.