E.4 Tekniken och framtidens arbetsliv

/i , /av

Lena Lid Falkman, Handelshögskolan i Stockholm

Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet

Kristina Palm, Karolinska institutet

Hur inverkar digitaliseringen på kommunalt anställdas arbetsliv?  Vad hindrar och vad underlättar för ett hållbart arbete i en framtida digital industri? Hur ser framtiden för kontoren ut?  

Det här diskuterar nio forskare i tre kapitel i boken ”Framtidens arbetsliv. Arbetsvillkor och arbetsmiljö” som kom 2022.   Utifrån sin forskning målar de upp utopier och dystopier i kommunerna, frågar om nya tekniksprång i industrin handlar om ”vargen kommer” eller ”Guds gåva till mänskligheten”, och diskuterar vad som händer med kontorsarbetares arbetsmiljö när allt färre går varje dag till sin fasta arbetsplats på kontoret.

Tre av författarna berättar om kärnfrågorna i de möjliga teknikframtiderna i kommunernas vård och omsorg, i industrin och på kontoren, och de diskuterar skillnader och likheter och vad man kan göra för att tillvarata teknikens möjligheter att förbättra arbetsmiljön.

E.3 Artificiell intelligens, automatisering och arbetsmiljö

/i , /av

Åsa Cajander, Uppsala universitet

Automatisering och system som använder artificiell intelligens (AI) kan bli både stöd och hinder. Ny teknik kan både minska och öka effektiviteten, både förbättra och försämra arbetsmiljön.   Det beror på hur man utformar och inför den.

Det går att återanvända erfarenheter från tidigare skeden i datorisering och utveckling av IT-stöd. AI, automatisering i olika former och robotar började man ju faktiskt använda redan för mer än ett halvt sekel sedan!

Detta är ett av budskapen i “Artificiell intelligens, robotisering och arbetsmiljön” (2022), som är en kunskapssammanställning för Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

En av författarna är Åsa Cajander, som har forskat mycket om ny teknik i arbetslivet. Hon berättar om vad forskarna idag vet – och tror – om utvecklingen inom det här området de närmaste åren. Och hon ger råd om saker att tänka på när man vill arbeta för en god automatisering, och användning av AI som främjar en god arbetsmiljö.

E.2 Virtuellt kontorsarbete

/i , /av

Cecilia Berlin, Chalmers

Maral Babapour Chafi, Chalmers

Du sätter på dig en utrustning framför ögonen och kliver in i ett annorlunda men konstgjort kontor, som du upplever som ”på riktigt”. Det erbjuder arbetssätt som gör att du kan röra på dig annorlunda och ta mer plats medan du arbetar, jämfört med att vara begränsad till en fysisk arbetsstation. Fungerar detta i praktiken? Vilka fördelar och nackdelar finns det?

Tekniken kallas för ”Virtual reality”, VR, och hittills är det mest datorspelsvärlden som använt och utvecklat den.  Kan man använda det också på jobbet, för att arbeta på nya sätt? Kan man för vissa uppgifter ersätta datorn med en ”informationsvägg”, som man hanterar med sina händer?

Cecilia Berlin och Maral Babapour Chafi forskar om en teknik som ännu inte är vanlig på arbetsplatser, och undersöker dess möjliga konsekvenser för arbetsmiljö och välbefinnande.  Hur påverkar tekniken hur människor beter sig, mår och presterar? Varför bestämmer de sig för att använda eller undvika tekniken? Kan nya risker ersätta gamla: VR-nacke istället för musarm? Vad händer med hur människor kan koncentrera sig, och kommunicera och samarbeta med andra?

E.1 Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv – på jobbet och hemma

/i , /av

Kristina Palm, Karlstads universitet

Med teknikens hjälp jobbar alltfler även hemma. Det kan göra det lättare att få ihop arbets- och familjeliv, och därmed minska stress. Men uppluckrade gränser mellan arbete och fritid kan också försvåra återhämtning och avkoppling.

Pandemitidens stora ”hemflyttning” av arbetet, som berörde cirka hälften av alla anställda, förstärkte den här utvecklingen.

Hur kan man använda den nya teknikens möjligheter på ett sätt som är hållbart för individen?

Kristina Palm beskriver olika strategier som individer har för att hantera gränsen mellan arbete och övrigt liv. Hon ger konkreta råd och rekommendationer, och presenterar checklistor på vad man ska tänka på.