Här kan du se inspelningar från våra konferenser

Stockholm 2019

Förebygg och hantera mobbning

Arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar mobbning (kränkande särbehandling) på arbetsplatsen, och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till det.

Gör det lätt att göra rätt – med hjälp av nudging?

Hur man får saker att verkligen hända, genom att vi beter oss annorlunda än hittills – så att vi går från ord till handling? Kan en liten puff åt rätt håll få oss att göra det som vi faktiskt själva vill göra – men inte gör?

Ett ledarskap som främjar hälsa

För chefer som vill skapa hållbara arbetsförhållanden och arbetsmiljöer är det nödvändigt, men otillräckligt, att arbeta förebyggande (undvika risker och skador) och rehabiliterande (ta hand om skador och underlätta ”vägen tillbaka”). Men allt fler talar om ett tredje perspektiv i arbetsmiljöarbetet: arbeta hälsofrämjande, för att behålla och stärka det som får många att må bra på jobbet.

En organisation där det går bra att vara chef

Hur ser sambanden ut mellan organisatoriska förutsättningar för chefskap och verksamhetens arbetsmiljö, hälsa och prestationer? I det tvärvetenskapliga projektet Chefios har forskarna arbetat med att ta reda på hur allt detta hänger ihop för chefer i offentlig sektor.

Tillbaka till jobbet – hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

En anställd har varit långtidssjukskriven för stressrelaterad ohälsa. Arbetsgivaren är då skyldig att upprätta en plan för att skapa förutsättningar för att underlätta vägen tillbaka. Det gäller bland annat att anpassa arbetet, för att få arbetets krav att fungera ihop med individens förmåga. Hur vet man vad som är lagom takt vid rehabilitering? Vilka reaktioner är vanliga? Vad kan man göra vid olika stadier och situationer?

Gör en OSA-handlingsplan för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning

Under seminariet diskuteras:

  • Hur kan man undersöka och riskbedöma stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen ur perspektivet Människa-Teknik-Organisation (MTO)?
  • Vad kan man göra för att förebygga problem på grund av ohälsosam arbetsbelastning?
  • Hur kan man mäta och förbättra organisationens organisatoriska och sociala säkerhetskultur?
  • Vad tjänar vi på att inte bara undvika höga av stress, utan även medelhöga nivåer?

Röra på sig på jobbet – för bättre hjärnhälsa

Har vi ansträngt oss för mycket att slippa anstränga oss?

Faran med stillasittandet på arbetet har blivit alltmer uppmärksammad. Idag anser många att en hälsosammare arbetsmiljö kräver att vi har fysisk aktivitet som en del av arbetsdagen. Detta är hälsofrämjande inte bara för att det minskar hälsorisker som övervikt och dålig kondition. Forskning visar att fysisk aktivitet också leder till ökad hjärnhälsa, som visar sig i exempelvis bättre minne och förmåga att koncentrera sig. Mer rörelse i arbetet skulle ge längre och friskare liv – och bättre resultat i verksamheterna.

Forma kontoret för en god arbetsmiljö

Två miljoner personer befinner sig varje vecka på Sveriges vanligaste arbetsplats – ett kontor. Vad ska man tänka på när man vill förbättra arbetsmiljön på ett kontor, eller bygga nytt, eller bygga om? Ljud och ljus är två nyckelfaktorer, men det finns många fler inom såväl fysisk som organisatorisk och social arbetsmiljö.

 

Arbetsmiljöekonomi

Det finns mycket starka samband mellan god arbetsmiljö, trivsel och verksamhetens effektivitet. För att kunna prioritera på rätt sätt i arbetsmiljöarbetet, behöver såväl chefer som skyddsombud se vinsterna man kan få av en förbättrad arbetsmiljö – och veta vad brister i arbetsmiljön kan kosta!

Det krävs ingen ekonomisk utbildning för att lära sig grunderna för att göra detta. Det finns enkla metoder!

Erfarenheter av att införa aktivitetsbaserat kontor

På många arbetsplatser överväger man att gå över till aktivitetsbaserade kontor. Det finns nu kunskaper från flera studier av svenska arbetsplatser som har gjort den övergången.

  • Vad händer med arbetsmiljön – vilka plus och minus finns det?
  • Vad innebär det att inte ha en fast plats, utan istället välja den del av kontoret som passar en bäst, beroende på vad man ska göra den dagen?
  • Hur påverkas prestationer och produktivitet av att ha tillgång till olika miljöer?
  • Vad ska man tänka på, om man bestämmer sig för att satsa på ett aktivitetsbaserat kontor?

 

Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv

Bärbara datorer, smarta telefoner och ständig uppkoppling till internet möjliggör ett flexiblare arbete, som kan göra det lättare att kombinera arbetsliv och familjeliv. Detta kan minska stressnivån för en del.

Samtidigt visar forskning att uppluckrade gränserna mellan arbete och fritid för andra minskar möjligheterna till återhämtning och nödvändig avkoppling från arbetet. Krockar mellan arbetsliv och familjeliv kan i värsta fall bidra till en stressrelaterad psykisk ohälsa.

Det gäller att använda den nya tekniken på ett sätt som är hållbart för individen!

Förbättra de digitala arbetsredskapen!

Olika former av IT-system och -stöd på arbetsplatsen kan både öka och minska de anställdas arbetsbelastning och stress. De kan både förbättra och försämra deras arbetsmiljö.

För att få digitala verktyg stödjer och inte stör arbetet, måste man både förändra befintliga system, och ställa krav när man utvecklar eller köper in nya system. Och det gäller att tillgodose såväl verksamhetens som användarnas behov.

Malmö 2018

Stockholm 2017